Dammsugning

Stökigt hem kan göra att barnen far illa

Lite damm i hörnen är så klart inget att bråka om. Fram med dammsugaren ibland bara så är problemet löst. De flesta Stockholmare har en ganska avslappnad attityd till städning, medan vissa är noggrannare och städer ofta och regelbundet. Vissa är helt maniska och tål inte att se ett dammkorn. Sedan finns det ytterligare en grupp, som inte direkt brukar skryta om sitt beteende och därmed kan vara lite svåra att upptäcka: de som sällan eller aldrig städar.

Att inte ta hand om sitt hem kan innebära en hälsofara. Vad värre är; har man barn hemma utsätter man även dem för smuts, bakterier och dålig luft. Detta har en menlig inverkan på barns hälsa och att ha barn boende i ett smutsigt och vanvårdat hem klassas som vanvård av barnen och kan leda till allvarliga reprimander från socialtjänsten och i värsta fall till tvångsomhändertagning enligt LVU.

Tvångsomhändertagning enligt LVU

LVU står för Lagen om vård av unga. Om ett barn misstänks fara illa antingen på grund av föräldrarna eller på grund av sitt eget beteende, kan socialtjänsten besluta om ett tvångsomhändertagande. Detta görs för barnets egen skull, men oftast mot dess vilja, och så klart även föräldrarnas. Det är förvaltningsrätten som i slutändan beslutar om barnet efter omhändertagandet ska placeras i ett familjehem eller om omhändertagandet ska upphöra. Placeras barnet i ett familjehem, det som tidigare hette fosterhem, övergår vårdnaden om barnet tillfälligt i socialtjänstens försorg. Beslutet ska dock omprövas var sjätte månad.

Det kan hända att socialtjänsten väljer att ta ett barn från sina föräldrar, om hemförhållandena är så pass dåliga att det kan påverka barnens hälsa. Ofta hänger ett smutsigt hem samman med dålig hygien, psykisk sjukdom eller depression hos föräldern eller andra faktorer som pekar på att hemmiljön är problematisk. Socialtjänsten tvångsomhändertar inga barn på grund av dålig dammsugning, utan det ska finns tecken på att något är ordentligt på tok.

Att överklaga ett beslut om tvångsomhändertagande

Tycker man att socialtjänsten och förvaltningsrätten har tagit ett felaktigt beslut (vilket de flesta föräldrar så klart tycker) kan man överklaga beslutet. Man kan då själv välja en advokat som man får utsedd som sitt offentliga biträde och som dessutom betalas av staten. Vill man inte välja själv kommer rätten att utse ett offentligt biträde åt en. Det är alltid en bra idé att själv välja en LVU-advokat som man litar på som sitt offentliga biträde. Att föra sin talan själv i ett LVU-fall är ingenting som rekommenderas. En kunnig advokat kan hjälpa till att bringa ordning i situationen och kan noggrant granska socialstyrelsens utredning som ligger till grund för beslutet.

Om rätten inte omprövar beslutet kan du överklaga beslutet igen efter sex månader. Under tiden har du vanligtvis rätt att träffa och umgås med ditt barn, men du har inte vårdnaden om det och det får inte bo hos dig. Som längst kan ett barn vara tvångsomhändertaget i ett familjehem tills det fyller 18 år.

Sköt städningen för dina barns skull

En grundläggande hygien hemma är en förutsättning för ett barns välbefinnande och dessutom en måttstock för hur de själva ska ta hand om sina hem när de blir vuxna. Känner man att man inte klarar av att sköta städningen av sitt hem måste man söka hjälp hos psykolog och socialtjänst. Kanske är det bästa ändå att barnet tillfälligt får komma till ett annat hem medan du kan reda ut din situation. Ett omhändertagande är alltid tillfälligt och omprövas var sjätte månad. Under den tiden kan du kanske få hjälp att komma på fötter och ta tag i din situation. En chans värd att ta.

5 jul 2018